friday
14 januari 2014
Fredag brukar vara den bästa dagen i mitt liv, brukade. Det va den dagen jag längtade efter, den dagen många längtar efter en jobbvecka. Nu vet jag inte, ser ingen skillnad på dagarna, glömmer bort vilken dag det är om inte någon påminner mig. Har druckit mig full en gång på 2 månader, det fuckade ur så lite smart har jag väl varit att hålla mig nykter. Men idag skiter jag i allt, idag bryr jag mig inte om jag fuckar ur, idag vill jag bara sitta här och dricka mig full och slippa att ångest för jag pallar inte mer. Jag orkar fan inte vara stark. Håller fasaden uppe varje dag, vägrar visa mig svag inför alla, faller ihop varje natt när jag är själv och tankarna kommer ifatt mig. Är så förbannat trött på att glömma hur det är att vara glad, att känna att man drunknar och suktar efter varje jävla andetag. Trött på svackor, trött på att känna mig så satans jävla svag och obetydlig hela tiden. Jag vill kunna gå till jobbet varje dag, leva ett normalt liv.
Har fått tid hos läkaren på vuxenpsyk den 4e, känns som en evighet dit och jag är så jävla nervös och får sån jävla ångest av att bara tänka på det. Kan inte prata om känslor, inte mina egna, inte på det sättet, jag bryter ihop, varit på vårdcentralen fyra gånger på en månad och bett om hjälp, gråtit igenom mig alla samtal och kommit där ifrån med endast lite tabletter som inte hjälper ett skit. Inte förren mamma ringde och hjälpte mig som någon faktiskt tog mig på allvar men jag hann innan dess få Mitrazapin som fuckade ur mig totalt, fått tillbaka förbannade självskadebeteendet och det gör mig så jävla ledsen och jag känner mig bara ännu svagare. jag hoppas att jag får hjälp denna gången, jag inser själv att det inte är normalt att falla ner i en fucking grop nästan över en natt och helt glömma bort att man någonsin varit glad fast man bara någon vecka innan inte fattade hur man någonsin varit deprimerad. Hatar denna förbannade berg och dalbanan, jag orkar inte ha det såhär och jag orkar inte att ingen förstår och att alla tror jag sitter här hemma och inte "pallar" jobba. vem fan vill ens göra det.
Så ikväll dricker jag vin och skiter i allt för ikväll är jag ensam och kan göra vad fan jag vill, jag vet att detta är ungefär den sämsta iden någonsin men jag bryr mig inte. Jag vill bara döva allt för en sekund och idag får alkoholen hjälpa mig och inte rakbladen.
