strandsatt
här va det fett tomt, finns två orsaker mestadels.
1. jag mår bättre.
2. jag orkar inte skriva
men nu gör jag för nu är jag kluven, nu känner jag mig sådär konstig i kroppen som jag gjorde innan, för några månader sen. det gör mig jävligt rädd. spanien va riktigt kul, skönt som fan att komma bort från växjö ett tag, dock hade jag som vanligt stört svårt att sova på kvällarna men jag börjar bli van så det kvittar väl numera. Men en sak gjorde mig orolig, en sak jag inte märkt av på skitlänge, tankar som jag inte har tänkt på länge kom tillbaka. Jag låg i sängen, gardroben va öppen, så jävla töntigt men jag kunde inte sova för det kändes som det skulle komma ut någon och döda mig. När jag fått det ur skallen började jag fundera på hur det skulle va att dricka rengöringsmedel, hur det skulle kännas och att jag skulle vilja prova det en gång. jag menar, ÄR JAG STÖRD I HUVUDET ELLER? Sen kom småkrypen, dom jävla idioterna kröp innanför huden och gjorde mig galen. satte mig upp, skickade sms till magda i ett desperat försök att känna mig "normal" igen. det blev lite bättre men hennes ord, men den natten glömmer jag inte. det kändes som ett litet steg tillbaka, jag tillåter inte sånt, aldrig. helvete.
annars är det okej, jag har slutat tänka lika mkt även om jag tänker stört mycket iaf, men jag är så jävla kluven. Jag vet vad jag vill men det går inte säga, det går verkligen inte. hela min fejkadevärld går i kras då, nej det funkar inte. det är bättre om bara jag vet det. helvete jag orkar inte känslor, jag hade inte tänkt att känna sådär, jag vill inte det. fan.
men skitsamma, jag ska inte klaga. jag som har valt att bryta kontakten med ingrid och sluta med mina tabletter, ingen annans val. där är det bara mig själv jag kan skylla på. men jag klarar mig, det gör jag alltid, hoppas jag..
